För hundra år sedan

I slutet av 1800-talet när järnvägsnätet byggdes genom landet kom en vandrande dalkarl till Aspbenning (nuvarande Västanfors). Efter att ha haft sitt arbete i Falu koppargruva, där hans far förolyckats, sökte han sig söderut. Han blev gesäll hos målare Larsson i Sundbyberg, men efter något år började han sin egen rörelse. Det var Erik Gustaf Andersson, far till framlidne Gösta Andersson, farfar till Jan, farfars far till Tomas, som 1898 grundade Anderssons Måleri.

Erik Gustaf var en viljestark kraftkarl som snart såg sin framtid i Aspbenning. Han bildade familj och byggde själv sin målarverkstad med gesällkammare samt bostadshus. En god start för måleriet var när Erik Gustaf fick målningen av alla järnkonstruktioner efter stambanans linje Örebro-Krylbo. Färgen som användes kom med båt till Aspbenning och kördes med häst och vagn till Bergslagsvägen där målarverkstaden låg. Sedan fraktades färgen vidare på dressin till respektive arbetsplats.

År 1901 fick Erik Gustaf lagfart på att öppna handel med färger och tapeter. I sitt bostadshus startade han en liten butik och snart öppnades nya affärer och hantverk i flera branscher på Bergslagsvägen.

Det lilla samhället Västanfors blev ett affärscentrum för Fagersta Bruk och byarna runt omkring. Det byggdes föreningslokaler, frikyrkor, kapell, skolor, banker, egna hem och alla byggnationer skulle målas av målare Andersson. På kvällar och nätter målade man möbler, vilka var beställda av Möbelfirman Ludvig Pettersson. De gamla räkenskapsböckerna efter Erik Gustaf finns kvar och ingen dator i världen kan förmedla den känsla av mänskligt arbete som de prydligt handskrivna raderna gör. En tapetrulle kostade år 1898, 10 öre och 50 liter linolja betingade ett pris av 27:50.

Sonen Gösta föddes 1898 och redan i tidiga år följde han i sin fars fotspår. Han avled 1986. År 1914 kom elektriskt ljus. Första telefonen kom också då. Firman fick telefonnummer 13. Det blev ett framsteg för rörelsen och arbetet. Vid den här tiden var fyra-fem målare anställda.

I början på 20-talet kom så Gösta hem från sin militärtjänst och övertog rörelsen. Erik Gustafs krafter avtog mer och mer och han satt mest på sin stol i butiken och gav råd åt kunderna och svarade i telefon, god och glad och nöjd över att barnen fortsatte hans gärning. Erik Gustaf dog påskafton 1931.

Gösta var lika yrkesintresserad som sin far. Målade möbler om kvällarna samt utförde sina arbeten i samhället på dagarna. Fagersta Bruk byggde vid sekelskiftet små bostäder för sina anställda. Dessa lägenheter skulle repareras och målas. De pärlspåntade gröna väggarna i kök och farstu skulle nu spännas med dagpilpapp och målas med oljefärg. Fanns det ett finrum skulle taket strykas. Takrosetten som satt över armaturen skulle målas över med en ljusare ton. Under årens lopp har dessa små lägenheter och stugor målats om och om igen av målare Andersson.

Det var också viktigt att hinna med småjobben. På fredagskvällarna målade Gösta kransband åt blomsteraffärerna med en blandning av guld, brons och bronstinktur. Han fick 1:50 för varje band.

Göstas son Jan trädde in i firman på 50-talet och fortsatte att driva företaget. Vid 50- och 60-talets stora byggrusch anlitades firman till alla målningsarbeten då nya bostadsområden växte upp i Fagersta. Som mest var det ett 30-tal målare anställda. Firmans största kunder har varit Byggnadsfirman Anders Diös, SIAB, numera Byggpartner, Fagersta Kommun, Skinnskattebergs Kommun, Västmanlands läns Landsting samt ortens industrier, och dessa kunder är fortfarande våra största uppdragsgivare.

Målaremästare Jan Andersson kan se tillbaka på en 50-årig verksamhet i det företag han som lärling började i efter avslutad skolgång, för att utbilda sig till målare och sedermera bli företagsledare.

Under alla år som gått har firman utfört restaurering av Västanfors Kyrka och Västervåla Kyrka vid två tillfällen, senast 1988-89. Firman är sedan 1940 medlem i Målaremästarnas Riksförening.